Veckans fördjupning: Torv

Torv är bra för klimatet, men nu visar forskning att torven måste vara lagom blöt för att hjälpa klimatet på bästa sätt.


Torv är en slags jord. Torv finns i något som heter myrar. Myrar är områden i naturen. På de områden är marken fuktig och det finns en massa växtdelar som nästan har förmultnat.


Människor har länge använt torv. Torv kan nämligen användas som bränsle, till exempel för att få värme.


Men torv är också bra för klimatet. Torven är nämligen bra på att samla upp koldioxid från luften. Koldioxid gör klimatet varmare. Utan koldioxid hade världen varit väldigt kall, men nu är problemet att vi människor släpper ut för mycket koldioxid. Då blir det klimatförändringar som gör världen för varm. Vi behöver därför nu få mindre koldioxid i luften för att klimatet ska må bra.


Forskare från bland annat Umeå universitet i Sverige har samlat in torvprover från tio platser i världen. Forskarnas undersökning visar att torven är olika bra på att fånga upp koldioxid beroende på hur blöt den är.


Är torven för blöt eller för torr blir torven sämre på att samla upp koldioxid. Därför kan klimatförändringarna skapa problem för torven. Klimatförändringarna kan nämligen göra så att det både regnar mer och regnar mindre.


Nu vill forskarna fortsätta sin undersökning för att lära sig mer om hur torven fungerar och på så sätt kunna veta mer om hur det kan bli i framtiden.

I klippet nedanför berättar myndigheten Naturvårdsverket om myrar och andra våtmarker.

Veckans fördjupning: Torv

Torvbruk

Torv finns runt om hela världen men Sverige har ovanligt mycket torv. Ungefär 15 procent av landets yta består av torvmark.


Människor har använt sig av torv väldigt länge. Torv kan nämligen användas till flera olika saker. Torv kan till exempel eldas för att på så vis få värme och energi.


Torv kan också användas för att skapa odlingsjord som kan användas till att odla växter i.

Bockstensmannen

Sommaren 1936 gjorde en 11-årig pojke vid namn Thure ett fynd i den blöta marken när han var ute och letade torv. Pojken, hans syster och hans pappa var i Bockstens mosse utanför staden Varberg i södra Sverige.


Thures fynd var kroppen efter en man. Mannen hade lockigt, rött hår och hans kläder var välbevarade.


Men det visade sig snart att mannen hade dött för väldigt länge sedan. I dag tror man att han dog på 1300-talet. Mannen har fått namnet Bockstensmannen och han finns nu på museet på Varbergs fästning.


Tack vare myren var Bockstensmannen och hans kläder välbevarade. Det är troligen också myren som har färgat hans hår rött.


Bockstensmannen var i 25-årsåldern när han dog. Hur han dog vet ingen säkert, men det finns teorier om att han kanske blev mördad. 

Mosslik

Bockstensmannen är långt ifrån den enda välbevarade kroppen som har hittats när människor har letat efter torv. Sådana kroppar har också blivit hittade i till exempel Danmark och Storbritannien.


Kropparna som hittas kallas för mosslik och de flesta dog för väldigt länge sedan, ibland för flera tusen år sedan.


En mosse är en slags myr. Miljön i en myr är väldigt speciell. Det finns till exempel väldigt lite syre. Det är bland annat det som gör att kropparna och kläderna blir så välbevarade. 

Människorna i mossen

Eftersom kropparna är så välbevarade kan forskare lära sig mycket om människorna och om tiden de levde i.


Till exempel finns ofta frisyrerna och kläderna kvar. Forskarna kan också ofta se om människorna hade några sjukdomar när de levde.


Hur mossliken hamnade bland torven är inte helt säkert. Men eftersom det finns många mosslik verkar det inte ha varit olyckor. Det finns därför teorier om att vissa av dem kanske var människooffer till gudarna.  

I klippet nedanför visar ett danskt museum hur de rengör Grauballemannen. Mannen blev hittad i en mosse i Danmark på 1950-talet. Då hade han varit död i mer än 2 000 år.