I tre studier har forskare kollat närmare på idrottande ungas fysiska och psykiska välmående. Forskarna menar att idrottsföreningar och idrottsskolor behöver ta ett större ansvar för att hjälpa unga idrottare att må bra.
Sömnproblem, stress och ett lidande socialt liv var några av problemen ungdomarna i studierna lyfte. Problem som ofta blev värre i takt med att idrottarna blev äldre.
I en av studierna har 200 unga basketspelare och gymnaster mellan tio och 22 år fått svara på en enkät. De två andra studierna bygger på intervjuer med idrottande ungdomar.
I idrotter där kroppsvikt spelar en roll finns det ökad risk för ätstörningar. Men studierna visar att både psykisk ohälsa och skador kan vara svårt att prata om.
Ätstörningar och annan psykisk ohälsa kan nämligen uppfattas som tabu medan skador ses som en naturlig del av idrotten och är av den anledningen svårt att prata om.
– Idrotten är en miljö där många ungdomar tillbringar mycket tid. Coachen blir nästan viktigare än föräldrarna. Många som börjar på idrottsgymnasier flyttar dessutom hemifrån och är i en känslig fas både idrottsligt och i livet. Därför behöver idrotten ta ansvar för mer än bara idrottsresultat, säger forskaren Carolina Lundqvist vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.
Text av Felicia Green
