Reporterskolan innehåller färdiga lektionsupplägg med elevuppgifter och fördjupningar, som innehåller både intressanta fakta och ytterligare elevaktiviteter. Hela läromedlet genomsyras av våra grundtankar kring momenten nedan.
Källkritik
I VÅR DIGITALISERADE SAMTID blir källkritik allt viktigare. Därför löper också källkritik och etik som en röd tråd genom Reporterskolan. Etik har i utvecklandet av läromedlet blivit ett komplement till källkritiken som begrepp. Medan källkritik ofta handlar om nyheter som andra skrivit är det snarare viktigt med ett etiskt förhållningssätt i de artiklar som eleverna själva skriver. Vad är egentligen etiskt riktigt att publicera? Det kan exempelvis handla om att inte ge ett omotiverat högt eller lågt betyg när man skriver en recension. Utan ett etiskt perspektiv kan det betyda att en film får högsta betyg bara för att den utspelar sig i staden där eleven bor. Ett etiskt perspektiv kan också handla om att alltid försöka göra ett brett och representativt urval när man samlar in svar till en enkät. Följaktligen intervjuar man inte bara fotbollsspelare om man gör en enkät om olika personers favoritsport.
EN VIKTIG ASPEKT PÅ KÄLLKRITIK är informationssökning. Läromedlet tar upp hur viktigt det är att man förstår hela vidden av en nyhet innan man försöker beskriva den. För att undvika att bara en sida av en situation anges, det vill säga att det skapas vinklade nyheter, tar läromedlet upp hur olika personer involverade i en händelse kan se den från helt olika håll.
Med ett helhetstänk kring källkritik och informationssökning lär sig eleverna redan från tidig ålder att bedöma en nyhets relevans och trovärdighet. De blir både kritiska läsare och journalister.
Medie- och informationskunnighet (MIK)
I DEN REVIDERADE LÄROPLANEN och kursplanen betonas hur digitala verktyg och medier kan stärka elevernas digitala kompetens.
Mediekunnighet innebär, bland annat, att kunna förstå hur medier fungerar och att förstå journalistens roll. I läromedlet byggs kontinuerligt elevernas förtrogenhet upp kring journalistikens verktyg och villkor, samt mediers roll i samhällsinformationen. Att kunna publicera egna texter är en del i att delta i de demokratiska processerna och därmed ta plats i det offentliga rummet. Kännedom om vägar till publicering är därför en annan viktig aspekt av mediekunnighet.
Reporterskola i samarbete med fritidshem
SKOLVERKET MENAR ATT PEDAGOGER gärna bör ta tillvara på de möjligheter till samarbete som finns mellan skola och fritidshem. Fritidshemmet arbetar numera efter en egen läroplan, som bland annat betonar språkutveckling och kommunikation. Att göra en tidning tillsammans med fritidshemmet är ett konkret exempel på samarbete över de enskilda verksamheterna, där fritidshemmets pedagoger kan utgå från barnens egen verklighet och uppmuntra till språklig aktivitet i den dagliga verksamheten med hjälp av Reporterskolans språkutvecklande arbetssätt.
Skolverket skriver att ”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.”
Centralt innehåll i fritidshemmens läroplan är bland annat:
➜ Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
➜ Samtala om olika typer av texter.
➜ Digitala verktyg och medier för kommunikation.
Kommunikation och kollaborativt lärande
EN TIDNING INNEHÅLLER FLERA olika genrer, med olika språk och olika strukturer. Texternas olikhet hjälper läsarna att snabbare och bättre förstå innehållet. Fyra begrepp som går som en röd tråd genom läromedlet är kommunikation, kritiskt tänkande, kreativitet och kollaborativt lärande. När eleverna arbetar i grupp, vilket de får möjlighet att göra i många av övningarna, utövar de kollaborativt lärande och tränar sin förmåga att kommunicera. De prövar sina egna tankar mot andras i gruppen och lyssnar på varandra. Fler elever blir aktiva i det gemensamma lärandet och elevernas olikheter har möjlighet att växa till styrkor, när alla bidrar med det som just de är bäst på.
Nedladdningsbart material
PÅ MINIBLADETS OCH NATUR & KULTURS respektive hemsidor finns möjligheten för dig som arbetar med läromedlet att ladda ner fördjupningar, som fungerar som korta introduktionsföredrag när din klass ska ta sig an ett nytt tema.
Varje vecka publicerar MiniBladet en fördjupning vilken kan laddas ner som en powerpoint.
I läromedlet hänvisar vi till ”Veckans fördjupning” vad gäller ”Tidningens historia”, ”Källkritik” och ”Fotografiets historia”, men utbudet är mycket större än så, eftersom MiniBladets redaktion regelbundet tar fram nya fördjupningar om aktuella ämnen. På MiniBladets hemsida hittar du fördjupningsartiklarna under fliken ”För vuxna” och rubriken ”News of the Day”
På Natur & Kulturs hemsida finns läromedlets tre ovan nämnda fördjupningar på Adresserna anges också alltid i marginalen på aktuell sida i materialet.
Varje vecka skriver MiniBladets redaktion minst en fördjupande artikel som passar extra bra att använda till News of the day. Vi gör även en färdig powerpoint-presentation till lärare som har samma struktur som barnens artikel. Till varje fördjupningsartikel erbjuder vi gratisbilder som kan användas i undervisningen samt en lista med olika källor så att intresserade lärare lätt kan läsa in sig på ämnet. Bilderna som vi tar fram är Creative commonbilder och kan användas i era powerpointpresentationer utan kostnad om ni skriver samma licens som vi anger under bilden.
Annat nedladdningsbart material är nyhetsartiklar och även dem hittar du på MiniBladets och Natur & Kulturs respektive hemsidor, även här med tydlig hänvisning av adress i marginalen.
Checklista för egen bedömning
I SLUTET AV VARJE KAPITEL finns till eleverna en checklista att fylla i för egen bedömning av arbetet, antingen på egen hand eller tillsammans. Checklistan blir en tydlig och enkel avstämning för att se om eleverna har tillgodogjort sig kapitlets övningar i förhållande till mål och kunskapskrav. Det blir även ett stöd för att bedöma och utvärdera hur grupparbetet har fungerat och hur det kan bli bättre.
