Kvinnlig rösträtt

Foto: Pixabay

 

I år är det hundra år sedan kvinnor fick börja rösta i Sverige. Kampen för den kvinnliga rösträtten har en lång historia.

 

I Frankrike på 1700-talet började många prata om att kvinnor skulle ha rösträtt.
På den tiden var det män som bestämde det mesta, och de tyckte ofta inte att kvinnor skulle få rösta.

 

Under 1800-talet var det många som började prata om kvinnlig rösträtt på många platser i världen. 1893 blev Nya Zeeland det första land som lät kvinnor rösta.

 

Men i USA fanns det faktiskt några stater där kvinnor fick rösta. Till exempel fick kvinnor rösträtt i Wyoming 1869 och i Utah 1870.

 

Det senaste landet att införa kvinnlig rösträtt var Saudiarabien. Där blev det först lagligt för kvinnor att rösta 2015.

 

Den enda stället där kvinnor fortfarande inte får rösta är Vatikanstaten. Där är det de manliga kardinalerna som röstar fram en ny påve.

 

Men även om de flesta länder har kvinnlig rösträtt idag, så är det inte alltid kvinnor faktiskt går och röstar överallt. Det kan bero på att det finns en kultur i landet att kvinnor inte ska rösta. Men det kan också bero på att kvinnor blir hotade att inte rösta. I Saudiarabien var det kvinnliga valdeltagandet mindre än tio procent vid senaste valet.

 

I Europa var det första landet att införa rösträtt för kvinnor Finland (1906). Det sista landet i Europa var Liechtenstein (1984).

 

Sverige beskrivs ofta som ett modernt land där jämställdheten kommit långt. Men så har det inte alltid varit. Tvärtom var Sverige sist i Norden med att införa allmän rösträtt för kvinnor. Det skedde först 1921. Alltså för exakt 100 år sedan.

 

Veckans fördjupning: kvinnlig rösträtt

Kvinnlig rösträtt i Sverige

Sverige hade faktiskt en form av kvinnlig rösträtt redan under frihetstiden (1718-1772). Men den gällde bara vissa kvinnor och togs bort senare.

 

Långt senare, år 1921, infördes den kvinnliga rösträtten i Sverige, sist av alla nordiska länder. Det går att jämföra med Finland (1906), Norge (1913) och Danmark och Island (1915).

 

1921 valdes fem kvinnor in i riksdagen. De hette Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Det var ett historiskt tillfälle för den svenska demokratin!

 

Foto: Wikimedia Commons

 

 

Suffragetterna

Suffragetterna var en grupp som ville ha kvinnlig rösträtt i England. De var aktiva i början av 1900-talet. Suffragetterna startades av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar.

 

Suffragetternas slagord var: ”Handling, inte ord”. En vanlig typ av protest de gjorde var att hungerstrejka. Det kunde ofta bli våldsamt på suffragetternas demonstrationer. Det berodde bland annat på att polisen ville gripa dem eftersom det var förbjudet för kvinnor att rösta.

 

Purpur, vitt och grönt var suffragetternas färger vid rösträttskampen. Dessa tydliga färger gjorde att suffragetternas marscher på Londons gator drog till sig mängder av åskådare.

 

I Sverige fanns det också grupper som ville ha kvinnlig rösträtt, men de var ofta mycket mindre våldsamma än Suffragetterna i England.

 

Emmeline Pankhurst blir arresterad. Foto: Wikimedia Commons

 

Elin Wägner och andra svenska rösträttskvinnor

Elin Wägner föddes 1882 och dog 1949.  Hon var journalist, författare och ledamot i Svenska Akademien.

 

Mest känd är hon kanske för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och att hon var med och grundade Rädda Barnen.

 

En annan kvinna som arbetade aktivt för kvinnlig rösträtt var Lydia Wahlström som  startade Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Under sin tid i rösträttsrörelsen representerade hon Sverige vid flera internationella kvinnokongresser.

 

Andra kända svenska rösträttskvinnor som är intressanta att läsa om är Else Kleen, Kerstin Hesselgren och inte minst Ellen Key.

 

Elin Wägner. Foto: Wikimedia Commons

 

 

Text: Magnus Erlandsson, MiniBladet

 

Idag får alla som är över 18 år
rösta i Sverige.
Men så har det inte alltid varit.
Det var först för 100 år sen
som kvinnor också fick rösta i svenska val.

 

Sverige brukar ofta ses
som ett jämställt land.
Men Sverige var faktiskt ganska sena
med att låta kvinnor rösta,
i alla fall om man jämför med resten av Norden.

Sverige var sist ut i Norden
med att låta kvinnor rösta.
Det var alltså år 1921 som kvinnor fick rösta i Sverige.
Men i Finland fick kvinnor rösta 1906,
i Norge fick de rösta 1913
och i Danmark och på Island fick de rösta 1915.

 

Det första landet i världen som lät kvinnor rösta
var Nya Zeeland.
Där fick kvinnor rösta 1893.
Och det senaste landet i världen
att låta kvinnor rösta var Saudiarabien.
Där fick kvinnor rösta för första gången 2015.

 

Veckans fördjupning: kvinnlig rösträtt

Kvinnlig rösträtt i Sverige

Mellan 1718 och 1772
fick faktiskt vissa kvinnor rösta i Sverige.
Men efter 1772 så förbjöd Sverige
alla kvinnor att rösta igen.

 

När Sverige tillät kvinnor att rösta igen 1921
valdes också fem kvinnor till riksdagen.
De hette Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm,
Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Foto: Wikimedia Commons

 

 

Suffragetterna

Suffragetterna var en grupp
som ville ha kvinnlig rösträtt i England.
De var aktiva i början av 1900-talet.

Suffragetterna startades av Emmeline Pankhurst
och hennes döttrar.

 

En vanlig typ av protest Suffragetterna gjorde
var att hungerstrejka.
De gick också ofta i demonstrationer.
Då hade de på sig färgerna purpur, vitt och grönt.
Det var starka färger som lockade många
att titta på deras demonstrationer.

 

Emmeline Pankhurst blir arresterad. Foto: Wikimedia Commons

 

Elin Wägner och andra svenska rösträttskvinnor

Det finns många viktiga kvinnor
som kämpade för rösträtt i Sverige.
En är Elin Wägner.
Hon var journalist och författare.
Hon kämpade för att kvinnor skulle få rösta.
Hon var faktiskt också med
och grundade organisationen Rädda Barnen.

 

En annan kvinna som kämpade
för rätten att rösta var Lydia Wahlström.
Hon var lite som en politiker
trots att kvinnor alltså inte fick vara politiker.
Men hon var med på flera stora möten
med andra länder som handlade om just kvinnlig rösträtt.

 

Elin Wägner. Foto: Wikimedia Commons