Politiker var emot – skejtparken blev ändå en succé

Politiker beslutar om vad det är som ska byggas i städer. Men det finns exempel på när politiker har varit emot ett projekt som sedan har blivit en riktig succé. Ett sånt exempel är skejtparken i Lund.

Det finns mängder av exempel på när politiker har satt sig emot idéer på hur städer ska utvecklas. Det kanske har varit för dyrt? Eller så är det en plats som bara är intressant för några få?

Men hur en ny plats används av invånare i en stad är inte alltid möjligt att veta på förhand. Ibland tror politiker att det inte är en bra idé, men sedan blir platsen ändå en succé.

Ett exempel på detta är den populära skejtparken som byggdes i Lund i Skåne. Först sade politikerna nej, men i maj i år firar Söderlyckans skejtpark hela tre år.

– Detta är Europas bästa skejtpark! Jag kommer att vara här varje dag! sa skejtaren Magnus Malmgren till Sydsvenskan när parken hade öppnats.

I dag flockas barn och unga i den populära parken i Lund. Och under de senaste åren har skejtare i Skåne fått flera platser att besöka för att testa sin bräda. Sedan 2012 har åtminstone nio nya parker invigts.

Fördjupning: Skejt

Hur uppfanns skejtboarden?

Skejtboarden ska från början ha uppfunnits av surfare i USA. När surfingsäsongen var slut ville de helt enkelt kunna göra någonting som påminde om surfing. Då testade de sig fram genom att sätta på fyra hjul på en bräda som de kunde åka runt och göra tricks på. Men i dag ser skejtboarden väldigt annorlunda ut jämfört med när den först kom i slutet av 1940-talet.

Vilka skejtstilar finns det?

Det finns flera olika sätt att åka skejtboard på, eller olika ”stilar”. En populär gren är att skejta “street”. Ordet kommer från engelskan och betyder att man skejtar på gatan och gör tricks på naturliga hinder som på parkbänkar och trappor.

I dag har det också blivit alltmer populärt att åka longboard. Det är en lite större och längre variant av en skejtboard som används för att åka ner för lite längre backar. Brädan är byggd på ett lite annorlunda sätt för att den ska bli mer stabil och bekväm att åka på.

Skejt – en “subkultur”?

Många anser att skejt är en “subkultur”. Det betyder att många ser skejtandet som en hel livsstil. Inom subkulturer är det vanligt att personer visar vilket intresse de har genom att ha på sig kläder som är starkt förknippade med intresset. Ett annat exempel på en subkultur är att de som lyssnar på punkmusik också kan ha en punkig klädstil.

Skejt växer i popularitet

I dag är det allt vanligare att det byggs skejtparker i Sverige. Intresset verkar ständigt öka både bland tjejer och killar. För den som är riktigt intresserad av att skejta finns det till och med flera gymnasium som erbjuder skejt på schemat.

År 2016 beslutade den internationella olympiska kommittén att skejtboard ska bli en ny gren i sommar-OS i Tokyo år 2020. Det kan troligtvis också ha gjort att populariteten i sporten har ökat och kommer att fortsätta öka i framtiden.

Varje vecka ger vi en ledtråd till vad Veckans fördjupning ska handla om. Lös rebusen för att få reda på ledtråden!