Reporterskola! SommarreportrarnaI sommar har vi en redaktion på Almedalsbiblioteket i Visby på Gotland som förser MiniBladet med blandade sorters artiklar!

Klimatfrågor

1. Vad tänker du på när vi säger global uppvärmning?

2. Vad gör du för att minska klimatpåverkan?

3. Källsorterar du? Varför/varför inte?

 

 

 

Kristina står inne på biblioteket. Hon har kort hår och ler mot kameran så hon får smilgropar.

Kristin, 40 år

 

1. Miljöförstöring och att man behöver minska ner på avgaser.

2. Jag försöker sopsortera, väljer ekologisk mat, försöker välja miljövänligt och hållbart.

3. Ja, för att jag ska det.

 

 

 

Kalle har tatueringar på bröstet som syns ovanför tröjans kant. Han har skägg, mustach och kort hår som vågar sig i pannan. Han ser lite lurig, men glad, ut.

Kalle, 28 år

 

1. Miljöförstöring.

2. Sopsorterar och cyklar så mycket jag bara kan.

3. Ja, när jag var liten slängde man bara allt i en plastpåse men nu gör jag inte det.

 

 

 

Ulla är lite äldra med lite rynkor i ansiktet. Hon har stora ringar i öronen och kort grått hår med solglasögon uppskjutna på huvudet. Hon ler stort så man ser en glugg mellan framtänderna.

Ulla, 62 år

 

1. Det är ju Antarktis och att det smälter och det är hemskt.

2. Idag gick jag till stan istället för att åka bil till exempel, jag tog även med en egen kasse.

3. Ja, det har jag gjort jättelänge så det är helt naturligt.

Text: Bruno, Astrid och Vera

Foto: Astrid och Vera

 

Många läser deckare

Uppslagna böcker på en gräsmatta1. Hur ofta läser du böcker?

2. Vad för sorts böcker läser du?

3. Vem är din favoritförfattare?

 

 

 

Louise står i solen. Hon har långt hår, och skjorta. Hon ler stort mot kameran.

Louise, 37 år

 

1. Lite varje kväll.

2. Jag läser typ lite läskiga deckare.

3. Jag tycker om Katarina Wennstam.

 

 

Eva står i motljus. Hon har på sig en stor solhatt och halvmörka glasögon. Hon är ganska rynkig. Hon ser glad ut.

Eva, 81 år

 

1. Jag läser en bit varje dag.

2. Jag läser mycket gärna deckare och så läser jag barnböcker för mina barnbarn.

3. Bodil Jönsson.

 

 

Linus har keps som gör att hans ansikte faller i skugga. Han ler stort och får massa skrattrynkor runt ögonen. Han har kort hår som inte syns under kepsen.

Linus, 32 år

 

1. Kanske en gång i veckan.

2. Jag läser deckare, skönlitteratur och även lite faktaböcker.

3. Bra fråga, jag har faktiskt ingen.

 

 

Text: Bruno, Astrid och Vera

Foto: Astrid

 

Ett konstigt litet djur som kan överleva i rymden

En inzoomning på det pyttelilla djuret. Det ser ut som en mjuk korv med ben. Framtill har den inga ögon, bara en rund mun som ser ut att ha tänder runt kanterna.

Minireportrarna Axel, Debora och Matilda blev nyfikna på det konstiga lilla djuret trögkryparen och bestämde sig för att ta reda på mer. De intervjuade några personer ute i Almedalen och på biblioteket.

 

Djuret som kan överleva i rymden i tio dagar är de små trögkryparna. De är cirka 0,05 till 1 millimeter långa björndjur som kan leva nästan var som helst i världen (såsom i djupa hav, i regnskogar och till och med vid isarna i Antarktis). De kan leva i många ogästvänliga miljöer genom att gå igenom ett kryptobiost stadium (som är en sorts dvala) då de rullar in sina åtta ben och stänger av livs- och ämnesomsättningsprocesser till 0,01 procent av det normala. Men när förhållandena tillåter så vaknar de och sticker ut bena och fortsätter sina liv.

 

Djuret kan alltså gå i dvala och efter några decennier kan de vakna upp och vara i samma skick som när de somnade, men exakt hur de kan gå i kryptobiois vet forskarna ännu inte. Forskare hoppas att de så småningom kan få mer kunskap om trögkryparens olika knep vilket då kanske kan leda till nya framsteg när man till exempel ska frysa ner olika mänskliga organ.

 

De flesta trögkrypare lever i vatten men vissa lever också i kalkhaltig jord eller fuktig mossa. Trögkrypare kan till och med överleva i rymden i cirka tio dagar eftersom de klarar av både rymdens strålning och vakuumet. De kan överleva många olika saker som tryck upp till 6000 bar (nästan 6 gånger trycket i Marianergraven) och temperaturer från 270 minusgrader till 150 plusgrader.

 

Tardigrada heter trögkrypare på latin. Det kommer från ordet tardigradus vilket betyder långsamt gående eller trögfotad. I hela världen så finns det cirka 1200 olika sorters trögkrypare och i Sverige så finns det 100 stycken. Trögkryparna är rovdjur eller växtsugare och äter mikroskopiska djur, alger och mikroorganismer genom att punktera sin mat med vassa stiletter och sedan suga i sig innehållet.

 

Enkät

 

1. Vet du vilket djur som kan överleva i rymden i cirka tio dagar utanför en farkost?

 

Svar på fråga 1: Trögkrypare.

 

2. Vad tycker ni/du om att forskare utsätter djur som trögkryparen för olika tester och experiment?

 

3. Tycker du att människor skulle utsättas för testerna som de olika djuren utsätts för?

 

 

Anna står nära kameran. Hon har glasögon, ser glad ut och ar fjunig lugg.

Anna, 57 år

 

1. Skulle gissa kackerlacka eller råtta.

2. Nej, det är aldrig bra om djur får lida.

3. Nej det tycker jag inte, det är ju lite skillnad på människor och djur.

 

 

Vippe, 10 år och Elias 9 år

 

1. Nej, en elefant eller en liten gris?

2. Det beror lite på faktiskt det är bra att veta om de kan överleva och om det finns många djur så kan man nog göra det.

Extrafråga: Men människor är ju också många och det är ju också djur?

Svar på extrafrågan: Jag tycker ändå kanske.

3. Nej, kanske.

 

 

Text: Debora, Matilda N och Axel

Bild på trögdjur: Illustrerad vetenskap

 

Fruktigt värre!

Olika frukter i en korg

1. Vilken är din favoritfrukt?

2. Varför gillar du den här frukten?

3. Om du fick välja en sak att äta till frukten, vad skulle det vara då?

 

Caroline

1. All frukt.

2. Frukt är gott.

3. Glass.

 

Amanda

1. Apelsin.

2. Den är väldigt god.

3. Keso.

Nils

1. Päron.

2. Smakar gott.

3. Fruktsallad.

Text: Alva och Axel

Foto: Axel

På resande fot

1. Kommer du att åka utomlands i sommar och i så fall vart?

2. Vad tycker du om att folk flyger så mycket?

3. Vad gör du annars under semestern?

 

Josefina

1. Jag ska åka till Österrike, Tyskland, Holland, Norge, Japan och Sydkorea.

2. Skönt att alla lär sig om kulturer ock språk.

3. Jag ska jobba och studera.

Karin

1. Nej, jag stannar här i Visby.

2. Jag jag tycker att det finns värre problem.

3. Alla mina barnbarn och barn kommer hit, så jag ska umgås med dem.

 

Ludwig

1. Nej, det kommer jag inte göra.

2. Det problemet tänker jag är värre i andra delar än Sverige. Framför allt i större länder som Storbritannien, Kina där det bor så många.

3. Jag gillar att gå mycket och upptäcka, speciellt här i Visby finns det mycket fint att upptäcka.

Text: Matilda och Molly

Foto: Matilda

Hur många läser Harry Potter?

Hogwarts slott tornar upp sig uppe på några klippor.

Efter åtta filmer och sju böcker känner många till Harry Potter. Men hur många har sett eller läst dem? Astrid och Bruno har gått runt i stan Visby och frågat några personer de mött på.

 

1. Vad tycker du om Harry Potter?

2. Hur många Harry Potter-böcker har du läst?

3. Hur många Harry Potter-filmer har du sett?

4. Vem tror du har skrivit Harry Potter?

 

Tobias, 42 år

1. Ja, det är väl en bra ungdomsfilm eller bok. Händelserik om man ser på den.

2. Jag tror faktiskt jag har läst en, på engelska men de andra har jag sett på film.

3. Tre stycken tror jag.

4. Jag kommer faktiskt inte ihåg vad han heter.

 

Carola, 48 år

1. Jag tycker de är jättebra.

2. Jag har faktiskt inte läst en bok, jag har sett filmerna.

3. Fyra, tror jag.

4. Ja, vad hon heter vet jag inte men det är en kvinna.

 

Annelie, 36 år, Nilo 8 år, Eelis 6 år

1. Annelie: Väldigt spännande.

Nilo: Lite läskig på filmerna men bra.

2. Annelie: Ingen av oss har läst några.

3. Annelie: Allihopa.

Eelis: En.

4. Nilo: Rowlings tror jag.

Eelis: Rowlings tror jag.

Text av: Astrid och Bruno

Gotländskan lever vidare

 

Tommy Wahlgren, 74 år, är ordförande på föreningen Gutamålsgillet. De vill föra vidare gutamål. Tommy tycker att gutamål är viktigt för att det är ett historiskt språk.

 

Gotland är Sveriges största ö. Tommy Wahlgren tycker att det är viktigt att bevara gutamål.

– Det är som att vi skulle riva ner ringmuren för att bygga något finare, säger han. Men ringmuren är ju historisk.

Tommy tror att det alltid har varit ovanligt med gutamål även på Gotland.

– Man påverkas av sociala medier och att man kanske försöker imitera rikssvenskan, svarar han.

Själv lärde han sig att prata gotländska genom att han växte upp i Lokrume, socken på Gotland. Men gutamål var annorlunda.

– Jag visste nästan inte ens att gutamål fanns innan jag mötte min fru som pratar gutamål.

Vi frågade Tommy om vad man kan göra så att gutamål inte försvinner helt.

– Gotländska lär man sig när man växer upp, det är en ganska populär dialekt. Men gutamål tänker jag att det också bara räcker med att kunna några ord. Som till exempel summar (sommar).

Tommy är ordförande på en förening som heter gutamålsgillet. Han berättar att det jobbar runt 600 personer där. Vi frågar honom vad man gör där.

– Vi som jobbar på gutamålsgillet vill föra vidare gutamål, det är ett historiskt språk och det är viktigt för mig. Hans favoritord var ladigga (vår).

Tommy sitter på en bergssluttning.
Tommy Wahlgren tycker att det är viktigt att bevara gutamål. Foto: Privat

Gutniska ord:

Perar = potatis

Piggsvein = igelkott

Jåkk = smutsigt/smutsa ner

Rabbis = vildkanin

Sork = pojke

Tös=flicka

Summarn= sommarn

Kälingg= gift kvinna

 

Text: Wilma och Livia

 

 

Är myggan viktig?

 

Myggor är irriterande och jobbiga men vad händer om de försvinner? Minireportrarna Felix och Elimar har intervjuat Isabell Jonasson på Almedalsbibliotekets café.

Närbild på Isabell.
Vad tänker Isabell om myggor? Foto: Elimar

Vad tycker du om myggan?

– Det är jobbigt att få myggbett. Men det är bra att de finns, de är mat för fåglarna och det är dåligt att de blir färre och färre, svarar Isabell.

 

När tycker du att myggorna är jobbiga?

– På kvällarna när de bits och surrar i ansiktet, svarar Isabell.

 

Har du någon gång blivit jätteirriterad av myggan?

– I norrland tror jag, där finns de mer myggor än här. På kvällarna om man är vid vattnet då är de många och surrar i öronen, svarar Isabell.

 

Myggan är mat för fåglar, fiskar och andra ryggradslösa djur. Om du nu tänker att alla myggor en dag bara försvinner, vad tror du händer då?

– Det skulle inte alls vara bra, jag tror att vi skulle sakna dem och undra var de skulle ta vägen. Fåglarna skulle bli hungriga och andra djur som äter myggor. I början kanske vi skulle tycka att de var skönt, svarar Isabell.

 

Om du skulle vara en mygga, vilket djur skulle du vilja suga blod av?

– En häst kanske, svarar Isabell.

 

När skulle du vilja göra de?

– På morgonen, för då kan jag vara mätt hela dagen, svarar isabell.

 

Text: Felix och Elimar

 

Djur som hoppar

 

Djurhoppning räknas som en sport. Hästar, kaniner, hundar och kor är några av de djur man kan träna och tävla hoppning med. 

 

Agility

Agility är en hundsport. I agility finns det olika grenar. Två av de är hoppning och hinderbana. Det finns tre olika officiella klasser. Man börjar i klass 1. Och om man blir riktigt bra så kan man få komma upp till steg 3.

 

Kaninhoppning

Kaninhoppning utgår ifrån fem olika höjdklasser. De fem klasserna är: lätt, medel, svår, medelsvår och elit. Världsrekordet i höjdhoppning är 1,5 meter och i längd är det 2,7 meter. Det finns fyra olika grenar i kaninhoppning, de är: rakbana, krokbana, höjd och längd.

 

Hästhoppning

I hästhoppning ingår det två olika grenar. De två grenarna är vanlig hoppning och terräng. Världsrekordet i hästhoppning är 2,49 meter! Hästhoppning är en av världens farligaste sporter. Och i terräng är det ännu farligare än vanlig hoppning. Terräng är hoppning fast hinderna inte går att riva.

 

Text: Astrid

 

En ryttare sitter på hästen som hoppar över grenar.
Här hoppar hästen Frecka ett terränghinder. Foto: Astrid

Vad är ringmuren?

 

Ringmuren går runt Visby. Den är från medeltiden. Men den kunde inte skydda Visby från Valdemar Atterdag.

 

Ringmuren är en mur runt Visby innerstad. Ringmuren har 29 marktorn och 22 sadeltorn och är ca 3,4 km lång och upp till 11 meter hög. Ringmurens första torn kruttornet byggdes år 1250. Ringmurens totala  ålder är 750 år.

Kruttornet reser sig bakom träden.
Ringmurens första torn, kruttornet. Foto: Jacob

Den danske kungen Valdemar Atterdags män stod utanför ringmuren och ville in i Visby 1361. Bönderna stod utanför muren, stadsborna ville inte hjälpa dem i kriget mot danskarna. Bönderna dog. Gotland förlorades till Danmark i tvåhundra år.

 

Fornsalen är ett historiemuseum. Camilla jobbar som personal på Fornsalen och vi har intervjuat henne om ringmuren.

Hur hög tror du ringmuren är?

– Jag vet inte säkert men typ tio meter skulle jag tro, säger Camilla.

 

När byggdes ringmuren?

– Mellan 1200- och 1300-talet, säger Camilla.

 

Vilket år var det Waldemar Atterdag red in i Visby?

– Det var år 1361, säger Camilla.

 

Text: Hugo, Ida och Lucas

Foto: Jacob och Lucas

 

Är lekplatsen i Almedalen säker?

Almedalen är en park med en lekplats och en damm i Visby. Vi träffade Sofia och hennes familj i Almedalen. Hon ville vara med på en intervju.

Närbild på Sofia.
Sofia är i Almedalen med sin familj. Foto: Ellie
Sofia är i Almedalen med sin familj. Foto: Ellie

Känner du att det här är en säker lekplats?

– Ja, jag känner att den är jättesäker, speciellt sen de tog bort den där slänggungan, säger Sofia.

 

Tycker du om att vara här med dina barn? Varför?

– Ja, det gör jag speciellt när det är fint väder. För att det finns så många olika saker, man behöver inte bara gunga och åka rutschkana. Det finns mycket för barnen att välja på, säger Sofia.

 

Tycker du att den nya snurrsaken verkar rolig?

– Ja, mina barn är ganska små så de använder inte den. Men de andra barnen verkar gilla den, säger Sofia.

Elsa sitter i en klätterställning som kan snurra.
Här snurrar Elsa i Almedalen. Foto: Ellie

Almedalens lekplats.

Almedalens lekplats.

Almedalens lekplats.

Text: Elsa, Ellie, Ellicka

Foto: Ellie

Glassmagasinet

1. Varför valde du att gå hit? / Har du varit hos Glassmagasinet?

2. Vad tycker du om priserna?

3. Vad är din favoritsmak?

 

Peter
Peter   

1. De har god glass och många smaker.

2. Lite dyrt.

3. Hallon-lakrits.

Katarina
Katarina

1. Ja.

2. Okej men priserna har stigit.

3. Pistage.

En glad emoji

Max

1. Ja.

2. Ganska dyrt.

3. Blåbär, jordgubb och en ny som jag aldrig testat.

 

Foto: Elimar

Text: Ellicka och Elsa

Fotbolls-VM 2019 damer

1. Vad tycker du om fotbolls-VM?

2. Vad tycker du om att det heter damfotbolls-VM men för herrarna så heter det bara fotbolls-VM?

3. Vad tycker du om att damlandslaget får mindre lön än herrarna?

4. Hejar du på Sveriges damer i fotbolls-VM?

Edvin

Edvin

1. Ja, det är den enda fotbollen jag kollar på.

2. Det är ganska dumt egentligen.

3. Det är inte bra, så ska det inte vara.

4. Ja.

 

FilipFilip

1. Jättekul!

2. Jag tycker att det borde heta fotbolls-VM för båda.

3. Det är orättvist, de borde få samma.

4. Ja, absolut!

 

Josefin

1. Jag är inte så intresserad av sport, jag kan inte så mycket men jag kollade på en av matcherna, det var härligt att det var så mycket publik jämfört med vad det brukar på en dammatch.

2. Det tycker jag är lite fånigt men det känns som man säger herrfotboll nu också men det har man aldrig gjort innan.

3. Det tycker jag är jätte dåligt att de får så mycket mindre av idrottsförbundet.

4. Ja, det gör jag såklart!

 

 

Av: Ellie och Wilma

JordenKlimatet    

1. Vad gör du som är bra för klimatet?

2. Vad gör du som är dåligt för klimatet?

3. Vad tycker du om klimatförändringen?

 

HåkanHåkan Pettersson

1. Jag reser inte så mycket med flygplan men mera med tåg och båt.

2. Jag gör inte nånting som är dåligt för klimatet.

3. Jag tycker alla behöver hjälpas åt för att rädda vår planet.

Kristin
Kristin Kristjansdotter

1. Jag försöker plocka upp så mycket skräp som möjligt från naturen och gör det bästa jag kan för att rädda klimatet.

2. Jag åker flygplan och bil ibland.

3. Jag tycker det är läskigt och är rädd för vad som kan hända.

 

Av: Astrid, Hugo och Felix

plastEngångsplast

1. Vad tycker du om att engångsplast ska förbjudas år 2022?

2. Hur mycket använder du engångsplast ungefär?

3. I vilket sammanhang använder du engångsplast?

Lotta

Lotta

1. Jättebra tycker jag.

2. Nästan aldrig.

3. Bara på båten eller ett fik när man inte har något val.

 

Viktor

Viktor

1. Jag tycker att det är bra.

2. Bara på restauranger, till exempel McDonalds.

3. Mina barn använder sugrör, men jag använder nästan inget.

 

Astrid

Astrid

1. Jättebra.

2. Nästan aldrig.

3. Aldrig, men ibland på restauranger.

Hanna, Gabriella och Agnes

Hanna, Gabriella Och Agnes

1. Det tycker vi är helt rätt riktning och jättebra. Det räddar vår miljö och borde tas in i hela europa.

2. Tyvärr använder vi nog det varje dag.

3. Vi använder det på restauranger och på jobben.

Gabriella: Jag jobbar inom sjukvården och där behöver vi mycket engångsplast.

Alla: Vi använder det till hygien också.

 

Text: Livia, Lucas och Ida

Foto: Ida

Fler Reporterskolan